Äter örnar katter

Havsörnen, Europas största örn, kan bli 2,5 meter mellan vingspetsarna och kroppen kan bli en meter lång. Ändå väger en havsörn bara 4—7 kg. Från att ha varit nästan utrotad finns idag ett tusental havsörnspar i Sverige, tack vare Naturskyddsföreningens Projekt havsörn. Havsörnen Haliaetus albicilla är mycket stor och kraftigt byggd.

Honorna är normalt något större än hanarna. Sittande är havsörnen ganska kantig i formen med yviga "byxor" och påfallande stor näbb. Vingarna hos en vuxen havsörn är nästan rektangulära med i det närmaste rak framkant. I flykten upplevs havsörnen mycket bredvingad, ofta med tunga vingslag, men den kan snabbt ändra tempo och får då en annan karaktär. Den har inte samma smäckerhet som kungsörnen men är ändå vig i luften.

Havsörnen är en suverän segelflygare och kan stiga till mycket hög höjd och nästan försvinna för det mänskliga ögat. Det tar fem år innan en havsörn når vuxen ålder, och fjäderdräkten ändrar karaktär under denna tid. Vuxna fåglar är ljusbruna på kroppen med blekare huvud och hals och har gul näbb och vit stjärt.

Ungfåglarna är däremot mörkare bruna, med mörk näbb och utan vit stjärt. Två- och treåriga fåglar är fortfarande mört bruna men med inslag av vita fläckar. Under ungarnas första år har de längre stjärt- och vingpennor som gör att de kan se större ut än sina föräldrar. Havsörnar lever i snitt cirka 15 år i det vilda, men de kan i sällsynta fall bli över 30 år gamla och i fångenskap uppemot 40 år.

Havsörnens föda består av fisk, fågel och en del däggdjur. Sammansättningen varierar både geografiskt och under året då tillgången på byten förändras. Vanligaste byten är större fiskar, änder och djurkadaver. I sällsynta fall fångar den harar och vattensork och inte sällan stjäl den mat av andra fåglar, inte minst från fiskgjuse. På senare år har havsörnen breddat sin födonisch genom att ta skarvar och skarvungar i bon — en ny födoresurs.

Man beräknar att en havsörn behöver äta ungefär gram fiskkött per dag, eller gram fågel- eller däggdjurskött. Fiskkött innehåller mindre energi. Havsörnen är en mångsidig jägare vilket man kan förstå av dess breda diet.

ormvråk katt

Jaktmetoderna kan vara snabba överrumplingsattacker eller envisa förföljelser av fågelbyten, men även att bekvämt promenera på marken vid grunda fiskevatten. Ofta hittar örnen sina byten genom att sitta stilla och spana i väntan på att ett tänkbart byte ska visa sig. När en havsörn upptäcker något, går den till snabb attack. När den istället söker byten från luften gör den det antingen genom att glidflyga i cirklar och successivt förflytta sig över jaktområdet eller genom att flyga lågt och snabbt för att överrumpla ett byte.

Ibland jagar makarna i ett örnpar tillsammans. När havsörnen fiskar gör den en dykning mot vattenytan och hugger tag i fisken med ena eller bägge fötterna och fortsätter ofta sin flykt med bytet i klorna. Ibland, om bytet i vattnet är stort, händer det till och med att havsörnen simmar iland med hjälp av vingarna. I grunda vatten vid bäckutlopp och lekbottnar för till exempel gädda, sitter örnen ofta på stenar i vattenbrynet eller vadar omkring i vattnet.

Ett litet hopp och ett vingflax räcker ofta för att kunna fånga en fisk med klorna. I Sverige bygger havsörnar oftast sina bon i gamla tallar. Vanligtvis placeras de i övre delen av trädet eller direkt i toppen. Bona byggs på år efter år och kan bli mycket stora. Därför måste trädets krona ha starka grenar för att orka bära det tunga örnboet som kan väga hundratals kilo, ibland ett ton eller mer.

Sådana kraftiga kronor utvecklas vanligtvis inte på träden förrän efter hundra år. På senare år har så mycket gammal skog avverkats att det är svårt för havsörnarna att hitta tallar som är tillräckligt kraftiga för att bygga bo i. Det händer numera årligen att örnbon rasar för att träden de byggts i är för små med för svaga grenar.

Havsörnspar återvänder till samma boplats år efter år, om de inte blir bortstörda.

kan örnar ta barn

Deras häckningsplatser ligger oftast i skog i närheten av havskusten eller större insjöar, exempelvis på öar, men ibland också ganska långt ifrån vatten. Under sitt sjätte levnadsår brukar havsörnen kunna få sin första kull. Äggkullen kan bestå av ett till tre ägg — oftast två. Äggen läggs med någon till några dagars mellanrum, men ruvningen börjar direkt efter att första ägget lagts.

Eftersom varje ägg behöver ruvas cirka 38 dygn kan hela ruvningstiden, om örnhonan lagt tre ägg, omfatta nästa en och en halv månad. Därefter måste ungen eller ungarna matas. Om födan är fisk krävs det cirka 50 kg byte per unge från att den kläcks till att den lämnar boet. Födobrist kan begränsa överlevnaden hos ungarna i en kull. I Sverige är detta vanligt hos de havsörnar som häckar i Lappland, där tillgången på fisk och fågel är mer begränsad än vid kusten och i södra inlandet.

Om två ägg kläcks i ett bo i Lappland dör den yngsta ungen i hälften av fallen genom svält. Efter ungefär två och en halv månad kan ungen flyga själv, men den är beroende av sina föräldrar i ytterligare en till två månader. Oftast är förhållandet mellan två havsörnar i ett par livslångt och de är trogna varandra livet ut. Men om den ena örnen dör kan den andra i reviret ofta bilda nytt par med en annan partner.

Studier av ringmärkta havsörnar har visat att årsungar vanligtvis flyttar söderut i oktober, medan de vuxna individerna stannar kvar inom sina revir. I norra Sverige är situationen lite annorlunda — där tvingar isläggningen även de vuxna att dra söderut för att hitta föda. Ringmärkningar visar att dessa vuxna fåglar från norr ändå ofta stannar inom landet, och också ofta återkommer till samma övervintringsplatser varje år.

Om man går tillbaka cirka år i tiden så häckade havsörn spritt längs havskusten från norra Bohuslän, runt södra Sverige och upp till Västerbotten och Norrbotten. Dessutom fanns den också vid sjöar och vattendrag i inlandet. År fredades havsörnen i vårt land, efter en år lång period av intensiv förföljelse. Det som då återstod var några små restbestånd på sammanlagt bara ca 50— par.

Under mitten av talet upplevde havsörnen ännu en mycket kritisk period när fortplantningen minskade kraftigt på grund av utsläpp av miljögifter. Det var rapporter under denna tid om att örnarna inte längre fick ungar som ledde till att Naturskyddsföreningen år startade inventeringar av havsörnsbeståndet. Det visade sig under de följande åren att situationen var akut dålig, och startade föreningen sitt Projekt Havsörn.

År hittades bara sex ungar längs hela den svenska ostkusten och läget såg nästan hopplöst ut. För att rädda havsörnen engagerade sig många frivilliga i Projekt Havsörn på talet. De hjälpte till att köra ut giftfri mat till örnarna samt rapportera och övervaka bon. På talet vände äntligen utvecklingen och beståndet började sedan öka igen, både i antal och i utbredning.

Havsörnarna började i slutet av talet också återkomma till östra Mellansveriges insjöar, men spridningen västerut har gått långsamt. Efter att ha varit borta från Vänern i nära år kom havsörnen äntligen tillbaka dit år , och föddes över 20 ungar i Vänern! Havsörn häckar nu återigen längs hela Östersjökusten, och i inlandet spritt ända ner till södra Skåne.

Även längs Västkusten har havsörnen börjat häcka igen under senare år. Det var en verklig milstolpe för Projekt Havsörn! År , fanns det minst vuxna havsörnspar i Sverige, dvs 1 vuxna fåglar. Då uppskattade man att det fanns minst 1 ungfåglar upp till fem år gamla som ännu inte bildat par. År pekar allt på att nära 1 vuxna havsörnspar seglar över landet. Vilken vändning för den nära utrotade fågeln!

Havsörnen är alltså på väg tillbaka efter en tid nära utrotning. När det var som sämst ställt med den svenska havsörnen på talet fanns det bara 50— par och 50 yngre fåglar — allt som allt inte mer än exemplar av havsörn i Sverige. Startsida Djur och växter Fakta om havsörnen, Sveriges största rovfågel. Djur och växter.

Fakta om havsörnen, Sveriges största rovfågel. Hjälp oss skydda skogen! Stöd arbetet för våra naturskogar och en skogspolitik som tar hänsyn till skogens alla värden. Havsörnens f öda. Hur jagar en havsörn? Var bygger havsörnen bo? Örnarnas f ortplantning. Var finns det havsörn i Sverige? Projekt havsörn —en avgörande räddningsinsats.

Relaterat innehåll.