Slott i sigtuna

Venngarns slott är ett slott som ligger nära Garnsviken ett par kilometer norr om Sigtuna , huvudsakligen uppfört för Magnus Gabriel De la Gardie i samarbete med arkitekten Jean de la Vallée. Från talet hade där funnits ett tidigare stenhus, som tillbyggts och byggts om till ett renässansslott under andra halvan av talet. Huvudbyggnaden är cirka 2 kvadratmeter stor och området omfattar totalt cirka 37 hektar mark.

Venngarn blev kronogods under Gustav Vasas tid. År såldes egendomen till Magnus Gabriel de la Gardie, som byggde om Venngarn till ett barockslott. År reducerade kronan och drog in De la Gardies samtliga slott, utom Höjentorp och Venngarn. Den ruinerade De la Gardie bodde kvar på slottet fram till sin död Sedan dess har Venngarn antingen varit bostad åt landshövdingar i Uppsala eller varit utarrenderat.

Senare ägare blev Lewi Pethrus -stiftelsen. Slottet är byggnadsminne. Enligt en sägen från medeltiden var Venngarn säte för den fiktiva drottning Disa — i mycket baserad på den äldre sägnen om Aslög. Venngarn Winagarnum, , Winagarn, tidigt tal slutar på -garn, som tros betyda 'något långsmalt i terrängen'. Den långa Garnsviken från Sigtuna till Vassunda kyrka , vid vars strand slottet ligger, har kanske hetat Gam.

Men vid högre vattenstånd, då namnet kom till, var formen mindre utpräglad. Förleden har föreslagits vara ett i vissa dialekter levande ord fin fågellek, ställe där skogsfågel har parningslekar. Venngarn ska ha varit hedniskt konungasäte. Någon gång under talet byggdes ett stenhus i gråsten, [ 4 ] den första delen av slottet som vi ser idag. Under medeltiden omtalas egendomen under namnet Vinagarna.

Egendomen förekommer kring början av talet under namnet Winagarn, såsom herresäte för en Gero före , [ förtydliga ] därpå för ätten Blå, såsom till en prebendeinrättning för kapitlet i Upsala. Från talet var egendomen åter i adliga personers händer. De äldsta historiska uppgifterna är från 27 september , då gera de winagarnum — Herr Gere på Venngarn — omnämns i ett gåvobrev.

En av de tidigast kända är riksrådet Folke Jonsson Fånöätten död omkring [ 6 ]. Under talets andra hälft ägdes Venngarn av ätten Banér. Sedan medeltiden fanns ett fast hus vid Venngarn. I mitten på talet var Eskil Isaksson Baner riksråd, riddare och herre till Venngarn. Han var samtida med Karl Knutsson och Sten Sture den äldre. Slottet var sätesgård för Björn Niklisson , som var väpnare och underlagman.

Eskil Isaksson var riddare, häradshövding och herre till Venngarn, född omkring och nämnd mellan och Han var häradshövding i Olands härad och hövitsman på flera slott. Vid unionsmötena , och var Eskil Isaksson svensk delegerad, men levde under sina sista år mestadels tillbakadragen på Venngarn, som han ärvde av en avlägsen släkting.

Sigrids mor Cecilia Haraldsdotter fick Venngarn i morgongåva när hon gifte sig 5 juli med riksrådet Eskil Isaksson Banér, [ förtydliga ] och hon levde ännu I gåvobrevet uppträder två av tidens mäktigaste män, Karl Knutsson Bonde och Bengt Jönsson Oxenstierna , i egenskap av vidervarumän. Som medeltida frälsegods tillhörde det vid talets början Gustav Vasas mormor, Sigrid Eskilsdotter Banér.

Eskil Isakssons son, riksrådet och riddaren Knut Eskilsson Banér död omkring , som var halvbror till Sigrid Banér, var också herre till Venngarn samt även till Skedenäs, nu Skenäs slott , en kungsgård på Vikbolandet i Östergötland och till Lindö , en by i Ekenäs i Finland.

sigtuna herrgård

Genom att ogiltigförklara ett tidigare arvskifte lyckades Gustav år förvärva Venngarn, som därmed blev kronogods. Under talet blev Venngarn en del av kung Gustav Vasas jordägande. Det var kungens fogde som var skatteuppbärare och han bodde på Venngarn, som nu mer och mer fick karaktären av en borg. Hertigen lät bygga till Venngarn. Ett litet hus av gråsten , som fanns här kanske ända sedan talet, och varav rester ännu kan ses, ersattes nu genom Magnus av Sachsen-Lauenburg av en större byggnad.

Slottet övergick därefter till sonen hertig Gustav.

steninge slott lunch meny

År innehade Sofia dessutom flera socknar av Lagunda härad och Håbo härad. Han gick genom reduktionen miste om äganderätten, men fick dock förfoga över egendomen till sin död. Sedan hans tid har Venngarn på olika villkor varit upplåtet bland annat till medlemmar av släkterna Fleming , Piper , Gyllenborg , Gerner , Printzensköld , Posse och Ihre. På talet byggdes slottet till av hertig Gustav av Sachsen-Engern-Westfalen.

Hertig Gustav moderniserade slottet efter den tidens ideal och byggde om slottet till ett renässanspalats med stora fönster, höga gavlar och tornklädd flygel. På slottets ena flygel lät han föreviga sin insats med en inskription: "Den berömde hertig Gustav uppförde detta hus ". En större tillbyggnad av det medeltida stenhuset i två våningar, som då fanns på platsen, företogs.

Från hertig Gustavs på talet ombyggda medeltidshus ingår betydande delar i det nuvarande slottets murar. Kvar är också de huggna stenportalerna i renässansstil. Efter diverse ägobyten såldes Venngarn till Magnus Gabriel de la Gardie som utvidgade godset så att själva säteriet kom att utgöras av 10 mantal och de underlydande egendomarna av drygt dubbelt så många. År tillföll Venngarn Gustav II Adolf , som senare förlänade godset till greve Frans Bernhard von Thurn Frans Berendt von Thurn — , en invandrare från dagens Tjeckien som tagit värvning i den svenska armén.

Det var hans son, greve Henrik von Thurn — , som hyrde ut slottet till familjen De la Gardie och sålde det för 50 riksdaler specie till Magnus Gabriel De la Gardie år Därmed inleddes en glansperiod för Venngarns slott. Genom inkomsterna från sina väldiga domäner, vilka anses ha omfattat nära 1 hemman, kunde han hålla sig med ett hov på hundratalet personer.

Förmyndarräfsten och reduktionen drabbade honom hårt och han fick bara behålla två slott, Venngarn och Höjentorp. Fältmarskalken Jakob De la Gardie — arrenderade godset och lät sin arkitekt och byggmästare Hans Jacob Kristler göra vissa förändringar.

vem bor på steninge slott

År påbörjade han en stor omvandling av slottet efter Jean de la Vallées ritningar och skapade en långsträckt anläggning avslutat av små paviljonger med var sitt litet torn krönt av ett solur. Det var ett arrangemang som var ritat av Uppsalaprofessorn Olof Rudbeck. Olof Rudbeck var även upphovsman av slottets orangerier.

På Magnus De la Gardies tid var huvudbyggnaden med sina utskjutande flyglar utvändigt bemålad med arkitekturmotiv i renässans. Portalerna , som är huggna av stenhuggaren Markus Hebel död , [ 17 ] är kvar och några blyspröjsade fönster , vilket är sällsynt. För att utnyttja arbetskraften så effektivt som möjligt pågick arbetena med modernisering samtidigt på alla tre slotten, och ibland ännu fler.

Venngarn fick ett helt nytt utseende. De la Gardie var en av rikets största jordägare, vars byggverksamhet och intresse för konst och litteratur kostade enorma summor. Förutom Venngarns slott byggde han och underhöll flera slott, såsom Makalös , Karlbergs slott om- och tillbyggnad , Jacobsdals slott senare Ulriksdals slott i Mälardalen, Läckö slott , Mariedals slott och Höjentorp kungsgård i Västergötland, samt Kägleholms slott i Närke.

Sedan Karl XI tillträtt regeringen, dalade dock rikskanslerns stjärna betänkligt. De la Gardie anklagades för att ha slösat med landets pengar när han var förmyndare, och genom kungens reduktion drogs alla hans gods in till kronan, utom Venngarn och Höjentorp. Han fick rätt att bebo och bruka Venngarn under sin livstid och avled där den 26 april Hans hustru, pfalzgrevinnan Maria Eufrosyne av Pfalz , som var den regerande kungens faster, fick behålla Venngarn resten av sitt liv.

Sedan har Venngarn varit i kronans ägo och arrenderats ut till olika släkter, såsom ovan nämnts. På talet stod en stor del av slottsrummen oanvända. År inrättades en central statlig anstalt för alkoholistvård på Venngarn. Venngarn användes som alkoholistanstalt med direktörens bostad och kansli i själva slottet. För denna verksamhet utfördes på talet en del om- och tillbyggnader efter ritningar av arkitekten Karl-Erik Hjalmarson.

Bland annat utfördes en sinnrik ombyggnad av en transformatorstation till klockstapel. I samband med att den statliga anstalten avvecklades, såldes den till Lewi Pethrus Stiftelse för filantropisk verksamhet. Lewi Pethrus Stiftelse var en verksamhet som drevs av svenska Pingströrelsen och syftade till att rehabilitera personer som fastnat i drogmissbruk. År såldes Venngarn till Wenngarn AB, ett hälsocenter [ 19 ] som drev anläggningen bland annat som bostäder för flyktingar från stadsdelsförvaltningen Rinkeby-Kista i Stockholm.

Under Venngarns slott är Viby by i Sankt Olofs socken sedan statligt byggnadsminne. Fram till att Venngarn blev anstalt hade bönderna i Viby dagsverksskyldighet under slottet. Idag är inte Viby att betrakta som en by i egentlig mening, utan som en samling torp under Venngarns slott. Viby är en oskiftad så kallad klungby, [ 23 ] bevarad i stort sett som den såg ut för två hundra år sedan då den befolkades av arrendetorpare under Venngarns kungsgård.

I Viby har generationer av torpare levt under knappa förhållanden. Under reformationen drogs gården in till kronan , och kom att läggas under Venngarns slott. Viby visar på ett ålderdomligt ekonomiskt nyttjande av marken. Husen är spridda över backar och berg som inte lämpade sig för odling. Storleken på de ägor som hörde till torpen varierade från sju tunnland och uppåt.

Ängsmarkerna var inte fördelade med egentliga gränser, men alla höll reda på sin hävdvunna mark. Ner mot Garnsviken odlade man fodersäd. Egentligt fiskevatten hörde inte till Viby, men byborna hade rätt till den fisk de kunde ta upp på de under våren vattendränkta strandängarna. Venngarns slott med tillhörande slottspark förklarades redan år för statligt byggnadsminne.

Efter att fastigheten tagits över av Lewi Pethrus stiftelse beslutades om att förklara slott med delar av parken som ej statligt byggnadsminne och sedan år är såväl slottet som hela parken byggnadsminne enligt 3 kap 7§ i Kulturminneslagen KML. Runt själva huset skapades det en anläggning med nya flyglar och långa alléer, som ledde mot slottet. En storslagen vy över den anlagda parken möttes man av på trädgårdssidan.

Slottets anläggningar liknar anläggningar för den italienska villan. I slottssammanhang är beteckningen villa en term för ett litet slott, som är tänkt för en mer formell samvaro. Man tänker sig också att parken är ett välskött jordbruk och att utsikten utgör huvuddelarna av anläggningen lika mycket som huset självt. Redan då var det helt nydanande med en kompromiss mellan nytt och gammalt såsom vi idag kan se det på Venngarn.

Anläggningens hjärta var parken.