Vänster och höger pannlob
Hjärnan använder ungefär en femtedel av den syremängd som tillförs kroppen via blodet. Hjärnan sitter innanför det hårda skallbenet. Det gör att den till viss del är skyddad mot skador utifrån, till exempel slag eller när vi ramlar och slår i våra huvuden. Hjärnan är mjuk och ganska känslig. Vi vet idag att hjärnan är formbar och har förmågan att förändras under hela våra liv.
Den anpassar sig efter den miljö vi lever i och de uppgifter vi ställs inför. Det är detta som kallas för att hjärnan är plastisk.
stroke vänster hjärnhalva
Hjärnan har förmågan att omorganisera sig och vi kan lära nya saker såväl som återinlära tappade förmågor vid till exempel en hjärnskada. Hjärnplasticitet sker på olika nivåer och innebär allt från förändringar på cellnivå som sker vid inlärning och minne hos friska individer och minne hos friska personer till större omorganisationer av funktionella nätverk av nervceller som sker efter skada på hjärnan.
Modern forskning visar att fysiskt aktivitet har stora hälsoeffekter, inte bara vad gäller hjärta, kärl diabetes och fetma utan också på en ökad hjärnplasticitet. Hjärnan är tillsammans med ryggmärgen beståndsdelarna i det centrala nervsystemet, ofta förkortat CNS. Hjärnan kan delas in i tre delar; storhjärnan, lillhjärnan och hjärnstammen.
Storhjärnan består av två hjärnhalvor som är förbundna med varandra genom hjärnbalken. Storhjärnan delas in i vänster och höger pannlob, hjässlob, baklob och tinninglob. Var och en av loberna består av ett flertal utbuktningar på hjärnytan som är skilda åt genom små och stora fåror. De två halvorna har i princip samma funktioner men behandlar information olika.
Hjärnans yta kallas hjärnbarken och är kraftigt veckad hos människan för att öka den totala ytan som framförallt består av nervceller och kopplingar mellan nervtrådarnas ändförgreningar. De formar nervbanor som kan skicka information mellan olika områden i det centrala nervsystemet. I den mänskliga hjärnan är nervcellernas uppgifter är att ta emot, bearbeta och skicka iväg signaler.
En nervcell i centrala nervsystemet kallas neuron och består av en cellkropp med två typer av utskott: dendriter som är korta, förgrenade utskott som tar emot signaler från andra neuron och axoner som är långa, smala utskott som leder ut signalerna mot nästa nervcell. I änden på neuronet finns utskott från andra neuron och när neuronet skickat iväg en signal genom axonet så överförs den till närliggande dendriter som en elektrisk impuls.
höger hjärnhalva funktioner
Klyftan där nervsignaler hoppar över kallas synaps. För att underlätta för signalen att ta sig fram mellan neuronen finns en vätska som kallas transmittorsubstans. Lillhjärnan, cerebellum, är betydelsefull för vår förmåga att koordinera våra rörelser samt för vår balans. Genom ständig information från muskler och leder ser den till att rätt muskler används för att utföra de rörelser som storhjärnan önskar.
En rad livsviktiga funktioner styrs härifrån som till exempel kontroll över blodtryck, hjärtslag, andning samt reflexer som att svälja och nysa. Hoppa till innehåll Hjärnskada. Läs om hjärnskador:. Hjärnskada Förvärvad hjärnskada Skadetyper inom förvärvade hjärnskador Konsekvenser av förvärvad hjärnskada Rehabilitering Vårdförlopp Meny.
Hjärnan - vårt viktigaste organ. Hjärnan är det organ som styr det mesta av det som händer i våra kroppar. Den gör att vi kan gå, springa, prata, lyssna, förstå, se, komma ihåg saker och mycket, mycket mer. Den väger knappt 1,5 kilo vilket motsvarar cirka två procent av kroppsvikten. I hjärnan finns över miljarder nervceller. Plasticitet — hjärnan är formbar Vi vet idag att hjärnan är formbar och har förmågan att förändras under hela våra liv.
Fysisk aktivitet Modern forskning visar att fysiskt aktivitet har stora hälsoeffekter, inte bara vad gäller hjärta, kärl diabetes och fetma utan också på en ökad hjärnplasticitet. Fysisk aktivitet kan: Förbättra kognitiva funktioner såsom minne och inlärning. Öka psykisk hälsa. Förebygga skador och sjukdomar i hjärnan. Motverka stress och depression. Förbättra normal hjärnfunktion hos friska personer.
Bromsa de negativa effekter som sker på hjärnan vid normalt åldrande. Läs mer om hjärnskador:. Läs i våra rapporter. Till rapporterna.